Gimli

2009-08-29 Lördag:

Inatt stängde jag sovrumsdörren så att det lilla odjuret inte skulle vilja gå upp med solen kl 5 som han gjort hittills. Det funkade utmärkt, för det första sov vi lugnt ända till kl 4 (annars har vi varit uppe och ute redan vid 1-2 första gången) efter lite morgontoalett ute, lite mat och gos så somnade vi om och sov ända till 8.30.
Skööönt, äntligen är man utvilad

Efter frukost och morgon-galen-bus satt han i min famn och myste och då passade vi på att klippa klorna lite. Gick jättefint, ville tugga lite på saxen, men det är ju som med allt annat. Undrar om vi inte borde döpt honom till Hajen iallafall?

Sedan träffade han på Flisan som kom ut ur badrummet lite lagom morgonsur han vart lite väl sugen på att hälsa, och när han inte fattade vinken när hon fräste så slängde hon ut en tass så han blev jätterädd och pep. Nu lägger han sig direkt när hon fräser Tur att Flisan är så snäll och bara slår, utan klor

Nu har sovklockan ringt för 10-14-sovstunden, så han ligger här bredvid i bädden och drömmer och smackar med munnen

Jisses vad det går framåt! Tycker det händer något varje dag…

Han sitter fint innan han får maten, kissar och bajsar för det mesta ute, inatt sov han själv i valphagen hur fint som helst. Vaknade och fick gå ut ett par gånger bara. Springer fint i kopplet även om han blir lite vild när han vill gå tillbaka hem och inte får det 😉 Ligger vid min sida och sover så fint när jag jobbar

Felicia är nästan lite intresserad av honom nu, fräser bara när han kommer kutande i flygande fläng 😉 Hon kan tom tänka sig att dela säng med honom, om jag ligger emellan Izor har också lugnat sig lite, men han blir ändå rädd när det lilla yrvädret far fram som mest.

Det blev Gimli tillslut, tycker det passar bra: dvärg är han ju, tuff, envis, rufsig och otroligt snäll

Svårt att knäppa kort dock, antingen ligger han i en svart rufsig hög och då syns det inte ens vad för djur han är, eller så far han omkring som en blixt och då är det svårt att hänga med dem kameran…

Eftersom skithästarna envisades med att rymma så vart vi tvungna att ta lilla vovven med till stallet redan på måndagen… Hade väl tänkt låta honom ta det liiite lugnt i början, men nu vart det inte så. Och han verkar faktiskt uppskatta det!

Oavsett om det är nya eller vana ställen så tuffar han på så fint i kopplet, är inte rädd för varken stora hästar, stora hundar, bilar, cyklar, hästtransporter eller annat. Och när vi sitter i bilen ligger han så fint i sin bur och slappar eller sover. Här kommer lite bilder på underverket äntligen:

Vi har fått torka en hel del små pölar, men redan idag (tisdag) så har han börjat visa tydligt när det är dags för nr 2, och kisspölarna blir större och lite mer sällan. Antar att det var lite miljöbytet som stressade i början. Idag har han varit med mig på tjejmiddag hos en kompis. Hade köpt en riktig valphage (otroligt smidigt!) som han låg i så fint medan vi åt och pratade. Sedan satt han med oss en stund och gullade förståss, samt att han träffade Kattis supersnälla labbe Figge, som fick representera en bra första kontakt med andra hundar.

Jag märker också redan att han blivit mer självständig, han kan sova i ett annat rum och till och med bli lämnad i bilen en supersnabbis utan att bli det minsta upprörd.
Det är verkligen en fantastisk liten hund vi fått äran att ta hand om, tack så mycket för det Sofia!

2009-08-23 hämtade vi vår lilla 9-veckors-prins i Strängnäs

Richard hade stora fina kameran med, så det blir nog lite bilder därifrån också framöver, har inte riktigt haft tid att gå igenom den

Vi kom hem ganska sent, lekte lite, testade kopplet och både kissade och bajsade ute. Felicia valde att göra som Adam från Mythbusters: “I reject reality, and substitute it with my own” och låtsades inte om att vi tagit hem någon hund Izor gömde sig under sängen…
Hade köpt kompostgaller och gjort en hage i sovrummet där han skulle sova hade vi tänkt. Hunden var dock för liten för maskorna och kröp lätt igenom , vände några galler på andra ledden och ställde den omlott.
Det var fortfarande för stort… Var det en hamster vi tagit hem?? Kompletterade med kartongbitar som under högljutt skrikande (visste ni att valpar kan låta som påfåglar?) pajade han även dem och trängde sig ut… Framåt morgonen gav vi upp och lät honom ligga i sängen, där han såklart tvärsomnade och sov så gott tvärs över halsen på matte Tur att han är söt

Här kommer lite bilder från innan vi hämtade honom:

En liten lista på namnförslag hittills:

Bebbelino
Abbe
Ebbe
Sammy
Sigge – känner en annan Sigge som brukar vara lite halvrufsig i håret, ofattbart snäll, arbetsvillig, full av energi.. är väl bara hårfärgen som inte stämmer riktigt…
Svinto
Sulan
Trasan – kände en i min ungdom som hade en Trasan, var lite gulligt…
Tunnan
Tusse
Urax – blir väl mest ett hästnamn?
Zebbe
Nalle
Linus
Casper
Drutten
Alfons
Gizmo
Plupp
Luring
Socker (Babben Larsson har visst en hund som heter så…)
Tippex
Diesel
Turbo
Gimli
Ragge
Dunder

Ok, lillvalpen måste ju ha ett namn… han har inte fått nått riktigt från uppfödaren, så nu är goda råd dyra…

Nu behöver vi hjälp med namnförslag!

Det är alltså en liten pojke, halvkrullig blir han väl, svart, lite trubbigare nos än en pudel… Tja, bilder kommer snarast, men släng gärna in lite bra namnförslag!!

Bebbelino är det enda vi har hittills…

Efter att ha funderat på hund ett bra tag, knåpat på vilken ras som skulle passa och vilken storlek som skulle bli bäst, har vi alltså äntligen bestämt oss!

Pudel var först rasvalet, lite allergivänligare, intelligent, pigg, atletisk och lite kattlik enligt de erfarna Storleken var lite mer osäker.. vi träffade en mellanpudel-uppfödare och konstaterade att de nog blir större än behändigt enligt våra (mina) krav… Så, dvärg alltså.

Igår, 09-08-19, for vi till Strängnäs för att titta på en Cockerpoo… Var lite tveksamma till korsningsavel då man i första hand missar erfarenheten från en van uppfödare.. Dessutom brukar väl föräldrarna vara “skräp” om de inte duger till renrasig avel.. Dock visade det sig att både cocker-mamma och pudel-pappa gått i renrasig avel, uppfödaren inte alls en glad amatör, föräldradjuren väldigt trevliga och valparna välskötta, rakade i ansikte och på tassar samt väl hanterade…

Så…. med alla tvivel undanröjda var det väl egentligen bara att tacka ja, och fråga när vi skulle hämta honom (efter liiite funderingar, faktiskt!) Så, på söndag kväll smäller det mamma och pappa har ingen aning, bäst så tills de får komma hit och se underverket tror jag…
Nu ska här handlas valp-prylar och läsas på om hundträning!